Så här fungerar husets elsystem

Att vi ska ha elström i huset är helt självklart. Det är så givet att vi inte ens tänker på det annat än vid de få tillfällen ”strömmen går”, Men då står vi oftast fullkomligt handfallna. Varar strömavbrottet mer än några få minuter och drabbar ett större område, är detta så sensationellt att det dagen efter resulterar i svarta tidningsrubriker i stil med ”Sverige lamslaget…”

Reaktionen kan tyckas vara överdrivet häftig, men tänker vi närmare efter är den kanske, trots allt, ganska naturlig, även om vi bara ser till vad som här der i vår egen, nära omgivning. Det är ju inte bara ljuset som slocknar. I de flesta hushåll kan vi inte längre ens koka en kopp kaffe för att lugna ner oss. Det är tvärstopp för de flesta, naturligt enkla funktioner.

Diskmaskinen och tvättmaskinen stannar, kylskåpet lägger av, frysen alstrar ingen kyla och har vi egen brunn kan vi inte ens tappa upp en skvätt vatten, eftersom pumpen inte längre fungerar. Är det vinter blir det snart kallt huset – vare sig bostaden är uppvärmd eller vi eldar med olja. TV-bilden slocknar och den nätanslutna radion tystnar.

Går strömmen en höst eller vinterkväll börjar vi genast famla efter tändstickor och stearinljusstumpar och trevar oss fram till el-centralen för att kolla om huvudsäkringen är hel. Är den det dröjer det inte länge förrän vi gör det vi kanske aldrig annars tar oss före: ringer på hos närmaste grannar för att fråga om det är mörkt även hos dem.

Att vi blir så handfallna beror givetvis på att vi vid ett strömavbrott utanför huset varken kan eller får göra något för att hjälpa upp situationen. Lite hårdraget Kan man säga, att vi är lika rådlösa som folk var för ca 200 år sedan. Det enda kända sättet att då alstra elektricitet var att gnida tex en bärnsten. Det är förresten därför vi talar om elektricitet. Ordet kommer av elektron, som är det grekiska uttrycket för just bärnsten.

Det enda som egentligen skiljer oss från det sena 1700-talets människor är, att vi har gjort oss helt beroende av elektrisk ström – den som från olika kraftkällor når oss genom den s k servisledning som vårt lokala elverk har grävt ner i gatan eller marken utanför vårt hus.

Elektricitet – en hyperfärsk vara

Men undantag för det ganska otympliga och kortvariga batteriet har ingen ännu lyckats uppfinna en metod att ”konservera” elektrisk ström. El är därför en mera utpräglad färskvara än någon annan produkt vi är beroende av. Vi förbrukar den i samma ögonblick som den produceras.

Det vi alla med säkerhet vet om elektricitet är att det är en kraft som på olika sätt ger oss möjligheter till ett komfortabelt liv. Vi vet också, att denna elkraft är dödligt farlig om vi använder den felaktigt eller oförsiktigt.

I övrigt är elektricitet för de flesta av oss något osynligt och odefinierbart, som finns och alltid förväntas finnas bakom vägguttaget.
De många årens intensiva debatt om kärnkraft, vattenkraft, biobränslen etc har också lärt oss att el är en energiform. Och då kanske vi erinrar oss kunskapen från skolans fysiktimmar, att el, liksom alla andra former av energi, är oförstörbar. Den kan alltså inte upplösas i ingenting, bara omvandlas till någon annan form av energi – till ljus, värme, kyla och mekanisk kraft.

Sverige, som är ett av världens mest elberoende och elserviceutbyggda länder, producerar i huvudsak elektricitet på tre sätt.

I kärnkraftverken bildas värme i en reaktor. Värmen kokar upp vattnet, som förångas. Ångan driver i sin tur en turbin och en generator, som alstrar elektriciteten.

I vattenkraftverken driver det strömmande vattnet turbin och generator.

I värmekraftverken tillverkas el genom att man förbränner olja, kol, koks eller flis.

Elströmmens väg hem till dig

Eftersom elkraften inte kan lagras, utan måste förbrukas i samma stund som den produceras måste produktion och konsumtion alltid väga jämnt. Efterfrågan styr produktionen vid de olika kraftverken och eftersom denna varierar såväl med årstiden som med veckodagar och dygnets timmar samkör landets stora kraftföretag.

Även de nordiska länderna samarbetar för att klara förbrukningstoppar och till dessa samkörningsledningar kan också den europeiska kontinenten kopplas in via den så kallade KontiSkan-förbindelsen, som populärt brukar kallas ”energins europaväg”.

Trots att vi använder elkraften i samma stund som den produceras är dess väg från ”fabriken” fram till vårt vägguttag både lång och uppdelad i en rad stationer. Från kraftverken släpps den i 400 eller 200 kilovolts (kV) spänning ut på det nät som binder samman landets stora kraftstationer. Officiellt kallas denna mer än tusen mil långa ledning storkraftnätet eller stamnätet, men på vardagsspråk talar fackfolket om ”pulsådern” eller ”motorvägen”.

Strömmen går till ett antal stamstationer, som finns strategiskt utplacerade runt om i landet där elbehovet är särskilt stort. I dessa stationer transformeras spänningen ner till 130 kV och fördelas vidare till regionsstationer. I dessa trappas spänningen ner till 40 kV och går vidare till fördelningsstationer. Nu börjar strömmen närma sig ditt hus, men den har fortfarande en för förbrukning alltför hög spänning.
På fördelningsstationerna tas spänningen ner ytterligare till 20, 10 eller 6 kV innan den släpps vidare till nätstationerna.

Där tas den in som högspänning, men går vidare till dig som lågspänning 380/240 volt. I tätorterna kommer i regel denna ström till ditt hus i jordkablar medan den på landsbygden, där avstånden mellan abonnenterna oftast är långa, distribueras i luftledningar.

Eltesta äldre hus

Inte minst när man övertar ett äldre hus finns det anledning att fackmannamässigt låta göra en översyn av byggnadens elektriska system, ett så kallat eltest. Antingen huset byggdes i början av seklet eller något av de senaste decennierna har anspråken höjts så mycket att du långt ifrån är nöjd med den befintliga elstandarden.

Det kan tänkas att den är så låg att den påverkar priset på huset. I alla händelser får du efter testet en klarare bild av en eventuell nödvändig upprustning. Eltestet måste förstås göras av en kvalificerad elektriker. Det görs efter ett fastställt standardprogram och går ut på att kartlägga fel och brister och ge en klar bild av installationsstandarden.

Förutom gruppledningar, uttag, strömställare, armaturer, spis, kyl och frys kontrolleras bland annat servisledning, gruppcentral, huvudbrytare och isolering. Eltestet kan närmast jämföras med en bilbesiktning. Du får alltså besked om eventuella fel och brister.